Konkurs i aktiebolag – så fungerar processen

Introduktion

Konkurs är den mest ingripande åtgärden ett företag i ekonomisk kris kan ställas inför. När ett aktiebolag inte längre kan betala sina skulder och oförmågan inte är tillfällig kan bolaget försättas i konkurs av tingsrätten. Då tas kontrollen över bolagets tillgångar över av en konkursförvaltare, som realiserar tillgångarna och fördelar pengarna mellan borgenärerna enligt en lagstadgad ordning.

För dig som driver eller sitter i styrelsen för ett aktiebolag är det avgörande att förstå hur konkursförfarandet går till, vilka frister som gäller och – inte minst – i vilka situationer du som företrädare kan bli personligt betalningsansvarig. Konkursen i sig befriar nämligen inte alltid styrelsen och VD från ansvar, särskilt inte när det gäller obetalda skatter.

Den här guiden går igenom hela processen enligt konkurslagen (1987:672), från ansökan till avslut. Vi förklarar skillnaden mot en frivillig likvidation, hur den statliga lönegarantin skyddar anställda, vad återvinning innebär och hur du som styrelseledamot eller VD bäst skyddar dig.

Vad innebär konkurs?

En konkurs innebär att ett bolags samtliga tillgångar tas i anspråk för att så långt det räcker betala bolagets skulder. När konkursbeslutet fattats förlorar styrelsen och VD rådigheten över bolaget – de får inte längre ingå avtal, betala fakturor eller förfoga över egendomen. I stället träder konkursförvaltaren in och företräder det som juridiskt kallas konkursboet.

Syftet med konkursen är att åstadkomma en ordnad och rättvis avveckling där borgenärerna behandlas likvärdigt enligt lag. När konkursen är avslutad upphör i regel aktiebolaget att existera och avregistreras från Bolagsverket.

Obeståndsbegreppet

Grundförutsättningen för konkurs är att bolaget är på obestånd, även kallat insolvens. Enligt 1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen avses med obestånd att gäldenären "inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig".

Det räcker alltså inte med en tillfällig likviditetsbrist – en kortvarig svacka som bolaget kan ta sig igenom utgör inte obestånd. Det krävs en mer varaktig oförmåga att betala. Bedömningen görs utifrån bolagets samlade ekonomiska situation, inte enbart utifrån en enskild obetald skuld.

Vem kan ansöka om konkurs?

Enligt 1 kap. 2 § första stycket konkurslagen ska en gäldenär som är på obestånd försättas i konkurs efter egen eller en borgenärs ansökan. Det finns alltså två kategorier av sökande:

Gäldenären själv (egen ansökan)

Bolaget kan självt ansöka om konkurs. Beslutet fattas normalt av styrelsen. När bolaget ansöker om egen konkurs presumeras obestånd föreligga, och tingsrätten meddelar i regel konkursbeslut samma dag eller mycket snart därefter.

En borgenär (borgenärsansökan)

En borgenär – exempelvis en leverantör, en bank eller Skatteverket – kan ansöka om att försätta bolaget i konkurs. Borgenären måste då styrka sin fordran och göra obestånd sannolikt. Ett vanligt sätt att visa obestånd är att en utmätning hos Kronofogden har misslyckats eller att bolaget förklarat sig oförmöget att betala. Vid en borgenärsansökan får bolaget tillfälle att bestrida ansökan innan tingsrätten avgör frågan.

Konkursprocessen steg för steg

Konkursförfarandet är en domstolsprocess som följer ett tydligt mönster. Här går vi igenom de viktigaste stegen.

Steg 1: Ansökan till tingsrätten

Konkursansökan lämnas in till den tingsrätt där bolaget har sitt säte. Ansökan kan göras av bolaget självt eller av en borgenär. En ansökningsavgift tas ut, och vid borgenärsansökan kan borgenären i vissa fall behöva ställa säkerhet för konkurskostnaderna.

Steg 2: Konkursbeslut

Om förutsättningarna är uppfyllda meddelar tingsrätten ett konkursbeslut. Beslutet gäller omedelbart, oavsett om det överklagas. I och med beslutet förlorar bolaget rådigheten över sin egendom och en konkursförvaltare utses.

Steg 3: Konkursförvaltare utses

Tingsrätten utser samtidigt med eller snarast efter konkursbeslutet en konkursförvaltare, oftast en advokat med särskild kompetens inom obeståndsrätt. Förvaltaren tar över förvaltningen av konkursboet, upprättar en konkursbouppteckning och utreder bolagets ekonomiska situation. Tillsyn över förvaltaren utövas av Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM), som är en del av Kronofogden.

Steg 4: Edgång

Företrädaren för bolaget – normalt styrelsen eller VD – kallas till ett sammanträde i tingsrätten där bouppteckningen ska bekräftas under ed, så kallad edgång. Företrädaren intygar under straffansvar att uppgifterna om tillgångar, skulder och bokföringsmaterial är riktiga.

Steg 5: Bevakning och kungörelse

Konkursen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns tillgångar att fördela till oprioriterade borgenärer kan tingsrätten besluta om ett bevakningsförfarande. Då måste borgenärer som vill ha betalning anmäla (bevaka) sina fordringar inom en viss tid. Bevakningsförfarande förekommer dock inte i alla konkurser – många konkurser saknar tillgångar nog för att de oprioriterade borgenärerna ska få något.

Steg 6: Realisation av tillgångar

Konkursförvaltaren säljer bolagets tillgångar – inventarier, lager, fastigheter, fordringar och i förekommande fall verksamheten som helhet – för att omvandla dem till pengar.

Steg 7: Utdelning

Pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt en bestämd prioritetsordning. Ordningen regleras i förmånsrättslagen (1970:979), som avgör vilka fordringar som får betalt först. Förenklat gäller följande ordning:

| Prioritet | Typ av fordran (exempel) | |-----------|--------------------------| | 1. Konkurskostnader | Förvaltararvode och boets kostnader | | 2. Särskild förmånsrätt | Panträtt i fastighet, företagshypotek | | 3. Allmän förmånsrätt | Vissa lönefordringar | | 4. Oprioriterade fordringar | Leverantörsskulder, övriga skulder utan säkerhet |

Oprioriterade borgenärer får ofta liten eller ingen utdelning, eftersom tillgångarna sällan räcker längre ned i ordningen.

Steg 8: Avslut

Konkursen avslutas på ett av två sätt. Om det finns tillgångar att dela ut avslutas konkursen genom utdelning, då tingsrätten fastställer hur fördelningen ska ske. Om det saknas tillgångar att dela ut avslutas konkursen i stället genom avskrivning, vilket är vanligast i mindre aktiebolag. När beslutet vunnit laga kraft upphör bolaget och avregistreras.

Skillnad mot frivillig likvidation

Konkurs förväxlas ibland med frivillig likvidation, men de två är fundamentalt olika. Skillnaden handlar i grunden om huruvida bolaget kan betala sina skulder eller inte.

| | Konkurs | Frivillig likvidation | |---|---------|------------------------| | Förutsättning | Bolaget är på obestånd | Bolaget är solvent (kan betala sina skulder) | | Vem styr processen | Konkursförvaltare utsedd av tingsrätt | Likvidator (ofta utsedd av Bolagsverket) | | Vem beslutar | Tingsrätten | Bolagsstämman | | Utfall för borgenärer | Får ofta inte full betalning | Alla skulder betalas fullt ut | | Eventuellt överskott | Saknas i regel | Återgår till aktieägarna |

Om bolaget är solvent och ägarna vill avsluta verksamheten är frivillig likvidation rätt väg. Vill du veta mer om den processen och övriga alternativ finns vår guide om att avveckla aktiebolag. När bolaget däremot är på obestånd men bedöms livskraftigt kan företagsrekonstruktion vara ett alternativ till konkurs.

Statlig lönegaranti för anställda

En konkurs drabbar de anställda hårt, men det finns ett skyddsnät. Den statliga lönegarantin innebär att staten går in och betalar ut innestående lön och vissa andra ersättningar när arbetsgivaren försatts i konkurs och inte kan betala.

Vad omfattar lönegarantin?

Lönegarantin täcker bland annat innestående lön, semesterersättning och lön under uppsägningstid. Det är konkursförvaltaren som beslutar vilket belopp varje anställd ska få, medan utbetalningen sköts av Skatteverket. Skatteverket har ansvaret för utbetalningen av lönegaranti i konkurser som beslutats från och med den 1 februari 2025 – tidigare sköttes utbetalningen av länsstyrelserna.

Takbelopp och tidsgränser

Lönegarantin är begränsad på flera sätt:

• Maxbelopp: En anställd kan som mest få lönegaranti motsvarande fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor, vilket innebär ett takbelopp på 236 800 kronor för konkurser som beslutats under 2026.
• Tidsgräns: Lönegaranti kan betalas ut för högst åtta månader.

Eftersom prisbasbeloppet ändras varje år bör du alltid kontrollera aktuella belopp hos Skatteverket innan du räknar på ett enskilt fall.

Återvinning till konkursboet

Ett viktigt verktyg för konkursförvaltaren är återvinning, som regleras i 4 kap. konkurslagen. Återvinning innebär att vissa transaktioner som bolaget genomfört före konkursen kan göras ogiltiga och beloppet återföras till konkursboet. Syftet är att förhindra att en enskild borgenär eller någon närstående gynnats på övriga borgenärers bekostnad strax före konkursen.

Återvinning kan exempelvis bli aktuell vid:

• Betalning av skuld i otid eller med ovanliga betalningsmedel – som huvudregel om den skett kort tid (cirka tre månader) före den så kallade fristdagen.
• Gåvor – som kan återvinnas under en längre period.
• Transaktioner med närstående – för dessa gäller väsentligt längre frister.

De exakta tidsfristerna varierar beroende på transaktionens art och om motparten är närstående. Eftersom reglerna är komplexa och fristerna avgörande bör du kontrollera aktuella bestämmelser i 4 kap. konkurslagen hos riksdagen.se eller rådgöra med en jurist.

Styrelsens och VD:s personliga ansvar

En av de största missuppfattningarna är att en konkurs automatiskt befriar styrelse och VD från allt ansvar. Så är inte fallet. Aktiebolaget innebär visserligen ett begränsat personligt ansvar, men det finns flera situationer där företrädare blir personligt betalningsansvariga.

Företrädaransvar för skatter

Den mest påtagliga risken är det skatterättsliga företrädaransvaret, som regleras i 59 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Enligt 59 kap. 12–13 §§ kan en företrädare för bolaget bli personligt betalningsskyldig tillsammans med bolaget om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat in bolagets skatter och avgifter i tid.

I praktiken har ansvaret kommit att tillämpas nästan strikt. Den som låter en skatts förfallodag passera utan att skatten betalas, och utan att samtidigt vidta verksamma åtgärder för en samlad avveckling av bolagets skulder, riskerar att bli personligt betalningsskyldig. För att undgå ansvar krävs i regel att verksamma åtgärder – till exempel en konkursansökan eller ansökan om företagsrekonstruktion – vidtas senast på skattens förfallodag.

Övrigt personligt ansvar

Personligt ansvar kan även uppstå vid kapitalbrist om styrelsen inte upprättar kontrollbalansräkning i tid, vid olovlig värdeöverföring eller vid skadeståndsgrundande handlande. Dessa frågor behandlas mer ingående i vår guide om styrelseansvar.

Skydda dig som företrädare

För att minska risken för personligt ansvar bör du som styrelseledamot eller VD:

• Bevaka likviditeten löpande och agera snabbt vid tecken på obestånd.
• Upprätta kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta kapitalbrist.
• Betala skatter och avgifter i tid eller vidta verksamma åtgärder senast på förfallodagen.
• Dokumentera beslut och söka professionell rådgivning tidigt.

Vad händer med skulderna?

När ett aktiebolag försätts i konkurs och avslutas genom avskrivning upphör bolaget att existera. De skulder som inte kunnat betalas ur konkursboet faller då i regel bort – det finns ingen kvar att kräva, eftersom aktiebolaget är en egen juridisk person.

Det finns dock viktiga undantag. Skulder för vilka företrädare eller annan har gått i personlig borgen kvarstår mot borgensmannen. Likaså kvarstår skulder som omfattas av företrädaransvar, exempelvis obetalda skatter. För borgenärer som har en utestående fordran kan en konkurs alltså betyda att fordran helt eller delvis går förlorad. Hur du som borgenär bör agera för att driva in fordringar innan det går så långt beskriver vi i vår inkasso-guide.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan obestånd och illikviditet?

Illikviditet är en tillfällig brist på likvida medel – bolaget saknar pengar just nu men kan lösa situationen. Obestånd innebär en mer varaktig oförmåga att betala skulderna. Endast obestånd, alltså att oförmågan inte är tillfällig, är grund för konkurs enligt 1 kap. 2 § konkurslagen.

Hur lång tid tar en konkurs?

Det varierar kraftigt. En enkel konkurs i ett mindre bolag utan tillgångar kan avslutas på några månader, medan en konkurs med omfattande tillgångar, pågående verksamhet eller tvister kan ta flera år. Konkursförvaltarens utredningsarbete och eventuella återvinningsprocesser påverkar tidsåtgången.

Kan jag som anställd få lön när företaget gått i konkurs?

Ja, genom den statliga lönegarantin kan du få innestående lön, semesterersättning och uppsägningslön. Maxbeloppet är fyra prisbasbelopp (236 800 kronor för konkurser beslutade 2026) och ersättning kan utgå för högst åtta månader. Det är Skatteverket som betalar ut beloppet efter konkursförvaltarens beslut.

Blir styrelsen personligt betalningsansvarig vid konkurs?

Inte automatiskt, men i vissa fall. Den vanligaste risken är företrädaransvar för obetalda skatter enligt 59 kap. skatteförfarandelagen, som kan utlösas om skatter inte betalats och verksamma åtgärder inte vidtagits i tid. Personligt ansvar kan även uppstå vid utebliven kontrollbalansräkning eller personlig borgen.

Kan en konkurs undvikas om bolaget är i kris?

Ibland. Om verksamheten bedöms livskraftig kan en företagsrekonstruktion vara ett alternativ som ger andrum att förhandla med borgenärer och rekonstruera skulderna. Tidig rådgivning är avgörande för att kunna välja rätt väg.

Sammanfattning

Konkurs är en lagstyrd avveckling som inträffar när ett aktiebolag är på obestånd, det vill säga varaktigt oförmöget att betala sina skulder. Processen drivs av en konkursförvaltare under tingsrättens överinseende och avslutas antingen genom utdelning eller, vanligast i mindre bolag, genom avskrivning. Anställda skyddas av den statliga lönegarantin upp till fyra prisbasbelopp, och konkursförvaltaren kan genom återvinning återföra transaktioner som gynnat enskilda borgenärer.

Det viktigaste att komma ihåg är att en konkurs inte automatiskt befriar styrelse och VD från ansvar – särskilt företrädaransvaret för skatter kan leda till personligt betalningsansvar om du inte agerar i tid. Står ditt bolag inför en ekonomisk kris bör du söka professionell hjälp så tidigt som möjligt för att skydda både bolaget och dig själv.

Behöver du hjälp att hantera en hotande eller pågående konkurs? Genom Hitta rådgivare kommer du i kontakt med erfarna affärsjurister och obeståndsspecialister som kan vägleda dig genom processen.

Källor och referenser

• Konkurslag (1987:672) – riksdagen.se (verifierad 2026-05-28)
• Lag (2022:964) om företagsrekonstruktion – riksdagen.se (verifierad 2026-05-28)
• Förmånsrättslag (1970:979) – riksdagen.se
• Skatteförfarandelag (2011:1244), 59 kap. om företrädaransvar – riksdagen.se (verifierad 2026-05-28)
• Skatteverket – Lönegaranti för dig som anställd, takbelopp fyra prisbasbelopp (236 800 kr för 2026), max åtta månader, utbetalning av Skatteverket från 1 februari 2025 (verifierad 2026-05-28)
• SCB och Regeringen – Prisbasbelopp för 2026 fastställt till 59 200 kronor (verifierad 2026-05-28)
• Sveriges Domstolar (domstol.se) – Konkurs (verifierad 2026-05-28)
• Kronofogden (kronofogden.se) – Konkurs och rekonstruktion (verifierad 2026-05-28)

Informationen i denna artikel är allmän vägledning och utgör inte juridisk rådgivning. Belopp, prisbasbelopp och frister ändras över tid – kontrollera alltid aktuella regler hos respektive myndighet eller rådgör med en jurist.