BAS-kontoplanen förklarad – viktigaste kontona

Introduktion

BAS-kontoplanen är det gemensamma språket för svensk bokföring. Den används av allt från enmansföretag till storbolag och utgör grunden i samtliga svenska bokföringsprogram. Att förstå kontoplanen och de viktigaste kontona gör din bokföring snabbare, säkrare och enklare att följa upp. Den här guiden förklarar strukturen och går igenom de konton du behöver kunna.

Vad är BAS-kontoplanen?

BAS-kontoplanen är ett standardiserat system för att organisera bokföringskonton. Den utvecklas och underhålls av BAS-kontogruppen, som är en ideell förening. Kontoplanen uppdateras årligen – den senaste versionen är BAS 2026.

Varför finns BAS-kontoplanen?

Innan BAS-kontoplanen infördes på 1970-talet hade varje företag sin egen kontostruktur, vilket gjorde det svårt att jämföra och granska bokföring. Med ett standardiserat system kan:

• Bokföringsprogram använda samma kontonummer
• Revisorer och redovisningskonsulter snabbt förstå vilken bokföring som helst
• Skatteverket effektivt granska deklarationer
• Företag jämföra sin ekonomi med branschsnitt

Kontots uppbyggnad

Varje konto har ett fyrsiffrigt nummer. Den första siffran anger kontoklass, de efterföljande siffrorna ger ökad detaljnivå:

• Första siffran = Kontoklass (1–8)
• Andra siffran = Kontogrupp
• Tredje och fjärde siffran = Specifikt konto

Exempelvis: konto 1930 – siffran 1 = tillgångar, 19 = kassa och bank, 1930 = företagskonto/checkräkning.

Kontoklass 1: Tillgångar (1000–1999)

Kontoklass 1 innehåller alla företagets tillgångar – det företaget äger och har fordringar på. Tillgångar delas in i anläggningstillgångar (långsiktiga) och omsättningstillgångar (kortsiktiga).

Anläggningstillgångar (1000–1399)

Anläggningstillgångar är tillgångar avsedda att användas i verksamheten under längre tid (mer än ett år).

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 1010 | Utvecklingsutgifter | Aktiverade utvecklingskostnader | | 1110 | Byggnader | Fastigheter företaget äger | | 1210 | Maskiner och andra tekniska anläggningar | Produktionsmaskiner | | 1220 | Inventarier och verktyg | Kontorsmöbler, datorer, verktyg | | 1230 | Installationer | Fast inredning, ventilation | | 1250 | Datorer | Datorer och IT-utrustning |

Omsättningstillgångar (1400–1999)

Omsättningstillgångar är tillgångar som omsätts inom ett år.

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 1410 | Lager av råvaror | Inköpta råvaror | | 1460 | Lager av färdiga varor | Varor redo för försäljning | | 1510 | Kundfordringar | Fakturor du skickat men inte fått betalt för | | 1610 | Fordran hos anställda | Utlägg som anställda ska betala tillbaka | | 1710 | Förutbetalda hyreskostnader | Hyra betald i förskott | | 1910 | Kassa | Kontanta medel i kassan | | 1920 | Plusgiro | Företagets plusgirokonto | | 1930 | Företagskonto/checkräkning | Företagets bankkonto | | 1940 | Övriga bankkonton | Sparkonton etc. |

Tips: Konto 1930 (Företagskonto) och 1510 (Kundfordringar) är de omsättningstillgångskonton du kommer använda mest i ett litet företag.

Kontoklass 2: Eget kapital och skulder (2000–2999)

Kontoklass 2 visar hur företaget är finansierat – genom eget kapital (ägarnas pengar) och skulder (lånade pengar).

Eget kapital (2000–2099)

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 2010 | Eget kapital, enskild firma | Ägarens totala kapital i firman | | 2013 | Övriga egna uttag | Privata uttag ur företaget | | 2018 | Övriga egna insättningar | Privata insättningar i företaget | | 2081 | Aktiekapital | Aktiekapital i aktiebolag | | 2091 | Balanserad vinst eller förlust | Ackumulerat resultat från tidigare år | | 2099 | Årets resultat | Vinst eller förlust innevarande år |

Skulder (2100–2999)

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 2330 | Checkräkningskredit | Utnyttjad kredit på bankkontot | | 2350 | Övriga skulder till kreditinstitut | Banklån | | 2440 | Leverantörsskulder | Fakturor du fått men inte betalat | | 2510 | Skatteskulder | Skatt du är skyldig Skatteverket | | 2610 | Utgående moms 25 % | Moms du tagit ut av kunder | | 2620 | Utgående moms 12 % | Reducerad moms | | 2630 | Utgående moms 6 % | Reducerad moms | | 2640 | Ingående moms | Moms du betalat vid inköp | | 2650 | Redovisning av moms | Nettobeloppet att betala/få tillbaka | | 2710 | Personalskatt | Avdragen preliminärskatt på löner | | 2731 | Avräkning sociala avgifter | Arbetsgivaravgifter att betala | | 2920 | Upplupna semesterlöner | Semesterlöneskuld till anställda |

Tips: Momskontona (2610–2650) är centrala. De allra flesta företagare använder 2610 (utgående moms 25 %), 2640 (ingående moms) och 2650 (momsredovisning). Läs mer om momshantering i vår guide om bokföring för enskild firma.

Kontoklass 3: Intäkter (3000–3999)

Kontoklass 3 registrerar alla intäkter – det vill säga försäljning av varor och tjänster.

Vanliga intäktskonton

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 3010 | Försäljning varor 25 % moms | Varuförsäljning med 25 % moms | | 3011 | Försäljning tjänster 25 % moms | Tjänsteförsäljning med 25 % moms | | 3041 | Försäljning tjänster 6 % moms | Exempelvis kulturella tjänster | | 3051 | Försäljning tjänster, momsfri | Momsfria tjänster (sjukvård etc.) | | 3100 | Försäljning varor utanför Sverige | Export | | 3231 | Försäljning tjänster till annat EU-land | EU-försäljning | | 3590 | Övriga sidointäkter | Intäkter utanför kärnverksamheten | | 3740 | Öres- och kronutjämning | Avrundningar | | 3911 | Hyresintäkter | Om du hyr ut lokal |

Praktiskt exempel: Rätt intäktskonto

Om du är frisör och klippningar är din huvudverksamhet bokför du intäkterna på konto 3011 Försäljning tjänster 25 % moms. Om du även säljer schampo och hårvårdsprodukter bokför du dem på 3010 Försäljning varor 25 % moms.

Kontoklass 4: Varuinköp (4000–4999)

Kontoklass 4 används för inköp av varor och material som direkt hör till det du säljer.

Vanliga inköpskonton

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 4010 | Varuinköp | Inköp av handelsvaror | | 4011 | Varuinköp inom Sverige | Specifikation av inhemska inköp | | 4110 | Frakt | Fraktkostnader vid varuinköp | | 4600 | Legoarbeten och underentreprenader | Inhyrd arbetskraft eller underleverantörer |

Viktigt: Kontoklass 4 ska bara användas för inköp som är direkt kopplade till varor och tjänster du säljer. Kontorsmaterial, telefoni och andra driftskostnader hör hemma i kontoklass 5 och 6.

Kontoklass 5–6: Övriga externa kostnader (5000–6999)

Kontoklass 5 och 6 innehåller alla driftskostnader som inte är varuinköp eller personalkostnader.

Kontoklass 5: Lokalkostnader och liknande

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 5010 | Lokalhyra | Hyra för kontor, verkstad, butik | | 5020 | El för lokal | Elkostnader | | 5060 | Städning och renhållning | Städtjänster | | 5090 | Övriga lokalkostnader | Reparationer etc. | | 5410 | Förbrukningsinventarier | Inventarier under halva prisbasbeloppet | | 5420 | Programvaror | Licenskostnader för mjukvara | | 5460 | Förbrukningsmaterial | Material som förbrukas löpande | | 5480 | Arbetskläder och skyddsmaterial | Arbetsuniformer etc. |

Kontoklass 6: Övriga kostnader

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 6071 | Representation avdragsgill | Kundmöten, mässor (avdragsgill del) | | 6110 | Kontorsmaterial | Pennor, papper, toner | | 6200 | Telefon och internet | Telefoni och bredband | | 6212 | Mobiltelefon | Mobiltelefonkostnader | | 6230 | Datakommunikation | Molntjänster, webbhotell | | 6250 | Postbefordran | Porto och fraktkostnader | | 6310 | Företagsförsäkringar | Ansvars- och egendomsförsäkring | | 6530 | Redovisningstjänster | Bokföringsbyrå, revision | | 6540 | IT-tjänster | Extern IT-support | | 6570 | Bankkostnader | Bankavgifter, kortavgifter | | 6970 | Tidningar och facklitteratur | Prenumerationer |

Kontoklass 7: Personalkostnader (7000–7999)

Om du har anställda (eller betalar ut lön till dig själv i ett aktiebolag) hamnar kostnaderna i kontoklass 7.

Vanliga personalkonton

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 7010 | Löner till tjänstemän | Bruttolöner | | 7210 | Löner till kollektivanställda | Bruttolöner (arbetare) | | 7281 | Sjuklöner | Sjuklön dag 2–14 | | 7510 | Arbetsgivaravgifter | 31,42 % på bruttolöner (2026) | | 7530 | Särskild löneskatt | Löneskatt på pensionspremier (24,26 %) | | 7570 | Premier pensionsförsäkringar | Tjänstepensionspremier | | 7610 | Utbildning | Kurser och kompetensutveckling | | 7631 | Personalrepresentation avdragsgill | Personalfester, teamaktiviteter | | 7690 | Övriga personalkostnader | Friskvård etc. |

Notera: I enskild firma betalar du inte lön till dig själv – du gör egna uttag (konto 2013). Personalkontona i klass 7 är därför mest relevanta för aktiebolag. Läs vår guide om bokföring för aktiebolag för mer information.

Kontoklass 8: Finansiella poster (8000–8999)

Kontoklass 8 hanterar finansiella intäkter och kostnader samt skatt.

Vanliga konton i klass 8

| Konto | Namn | Förklaring | |---|---|---| | 8310 | Ränteintäkter | Ränta på sparkonton etc. | | 8410 | Räntekostnader | Ränta på lån och krediter | | 8420 | Räntekostnader för skuldkonton | Dröjsmålsränta etc. | | 8910 | Skatt på årets resultat | Bolagsskatt (bara aktiebolag) | | 8999 | Årets resultat | Beräknad vinst/förlust |

Praktiska tips för din kontoplan

Använd inte för många konton

Det kan vara frestande att skapa konton för varje liten kostnad, men det gör bokföringen onödigt komplex. Börja med de konton du faktiskt behöver och lägg till fler vid behov. Ett litet tjänsteföretag klarar sig ofta med 20–30 aktiva konton.

Var konsekvent

Bokför alltid samma typ av kostnad på samma konto. Om du bokför mobiltelefon på konto 6212 en månad och på 6200 nästa månad blir det svårt att följa upp kostnader över tid.

Använd underkonton vid behov

Om du vill följa upp kostnader mer detaljerat kan du använda underkonton. Exempelvis kan du dela upp konto 5010 (Lokalhyra) i 5010 (Kontor Stockholm) och 5011 (Lager Malmö).

Låt bokföringsprogrammet hjälpa dig

Moderna bokföringsprogram som Fortnox, Visma och Bokio har färdiga kontoförslag för de vanligaste transaktionerna. Använd dessa som utgångspunkt och lär dig kontona successivt.

Vanliga frågor (FAQ)

Måste jag använda BAS-kontoplanen?

Det finns inget lagkrav på att använda just BAS-kontoplanen, men den är i praktiken standard i Sverige. Alla bokföringsprogram, revisorer och redovisningsbyråer utgår från BAS. Det vore opraktiskt att använda en annan kontoplan.

Vad är skillnaden mellan BAS-kontoplan och EU BAS?

EU BAS är en anpassning av BAS-kontoplanen som inkluderar konton för EU-handel och internationella transaktioner. De flesta bokföringsprogram använder EU BAS som standard, vilket innebär att du automatiskt har tillgång till konton för EU-handel.

Hur ofta uppdateras BAS-kontoplanen?

BAS-kontoplanen uppdateras årligen av BAS-kontogruppen. Ändringarna brukar vara marginella – nya konton läggs till och föråldrade tas bort. Ditt bokföringsprogram uppdateras normalt automatiskt med den senaste versionen.

Kan jag skapa egna konton?

Ja, du kan lägga till egna konton i din kontoplan så länge de följer BAS-strukturen (rätt kontoklass och nummerserie). Dock rekommenderas att du i första hand använder befintliga konton för att underlätta rapportering och revision.

Vilka konton behöver jag som nystartad konsult?

Som konsult med enskild firma behöver du typiskt: 1510 (Kundfordringar), 1930 (Företagskonto), 2010 (Eget kapital), 2013 (Egna uttag), 2440 (Leverantörsskulder), 2610 (Utgående moms), 2640 (Ingående moms), 3011 (Försäljning tjänster), 5010 (Lokalhyra), 6110 (Kontorsmaterial), 6200 (Telefon), 6570 (Bankkostnader).

Sammanfattning och nästa steg

BAS-kontoplanen är enklare än den ser ut vid första anblick. Du behöver inte kunna alla konton utantill – fokusera på de 20–30 konton som är relevanta för din verksamhet och lär dig resten efterhand. Med ett bra bokföringsprogram får du konteringsförslag som hjälper dig att välja rätt konto.

Vill du ha hjälp att sätta upp din kontoplan eller komma igång med bokföringen? Hitta en rådgivare som kan stötta dig. Kolla även våra verktyg och mallar för praktisk hjälp med din bokföring.

---

Källor och referenser

• Bokföringsnämnden – Regler och vägledningar
• Skatteverket – Bokföring och fakturering
• Bolagsverket – Årsredovisning